Frida no.5

Igår var en dag att minnas. Eller? Dagen började med att jag hade missförstått min chef. Jag trodde jag började 12 men jag skulle va på jobber 10. Jag kom till jobbet 11, skulle egentligen jobba till 16 men ack å ve, jag tror jag hade fel. Sluta med att jag fick köra till stängning. Hanna och jag fick stressa till vårat tåg som visade sig vara försenat. Vi trodde vi skulle missa vårt tåg till gbg men det var också försenat från 20.10 till 20.40. Sen ändrade dom tiden till 20.30. Vi fick helt plötsligt bråttom och sprang till Espresso House och köpte latte och muffins och sen ut i kylan på perongen. Klockan blev 20.35 sen 20.40. Vi trodde vi hade tagit fel på spåret för vi stod helt själva på perongen. Sen ser Hanna att det står 21.30 och inte 20.30! We like! ......not! Efter lite mat i magen blev vi på bättre humör och tänkte att detta kommer gå fin fint. När vi väl står och väntar på tåget i rätt tid försvinner tåget från skyltarna och är helt spårlöst borta. Ett spöktåg? Det var frågan som dök upp i våra huvuden. Det blev panik på perongen och alla ville in och klaga. Lagom till när tåget skulle vara framme i gbg har vi fått ett hotell rum och en ny biljett till dagen därpå 9.14. Vi röjde på hotellet och levde som rockstars. Hotellfrukosten smakade mums imorse och det var bara att gå över gatan så var vi framme till tåget som såklart också var försenat! Men nu, äntligen sitter vi här och dricker vår efterlängtade latte 13 timmar försent. SJ på vintern är det nya svarta.